Studenter i Forskning (SiF)

Jag vill börja forska – hur gör jag?

Fundera över vad just du är intresserad av. Sahlgrenska Akademin har en lång forskningstradition och det finns många forskningsprojekt. Har du kanske haft en föreläsare som sysslar med något riktigt mycket spännande? Titta gärna in vår handledarlista för att få lite inspiration över aktuella forskningsprojekt som tar emot studenter här.

Kontakta forskargruppen du är intreserad av och boka ett möte. Kom ihåg att ett intressemail förstås inte är bindande. Ett gott råd är att förbereda inför mötet genom att läsa artiklar som forskargruppen publicerat, kolla upp vad det finns för finansieringsmöjligheter och eventuellt prata med andra studenter som forskar/forskat där.

Väl på mötet kan du få höra mer om forskningsområdet, forskarna och vad du kan förvänta dig att göra. Var tydlig med vad du har för målsättningar och förutsättningar för att forska redan från början. Ta reda på om du kommer få aktiv handledning och hur mycket du förväntas vara självständig i arbetet.

Om allt känns bra, prata med din handledare och bestäm detaljerna för arbetet närmare. Kör på!

Var hittar jag handledardatabasen?

Det finns en nedladdningsbar fil här.

Hur kan jag finansiera min forskning?

Vi tror starkt på att forskning parallellt till studier kan bidra till studenters professionella utveckling. Dock så måste man ta hänsyn till att studenter ofta har det knapert ekonomiskt. Även om studenter vill lägga ner tid på forskning måste dem ofta lägga ner den tiden till att tjäna in pengar för att finansiera sin studietid, speciellt under sommaren. Därför har vi listat dem tillvägagångssätt som finns för att finansiera forskningen.

För samtliga studenter:
Det är svårt, om inte omöjligt, att finansiera ett forskningsprojekt om du inte etablerat en kontakt med en forskargrupp innan du söker medel, så börja där först. Sedan ska du prata med din handledare om olika finansieringsmöjligheter. Ibland har handledarna haft erfarenhet av studenter tidigare och vet vilka möjligheter som finns. Ofta kan forskargruppen finansiera kortare projekt och i vissa fall även längre kan även längre anställningsformer beviljas om resurserna finns.

Sök stipendier. Det finns många stipendier att söka som student – både stipendier för forskning och för studier. Tyvärr är ofta många av forskningsstipendierna endast öppna för doktorandanställda studenter och forskare. Om ni forskar obetalt, försök alltid nämna detta i en stipendieansökan, även om det inte är ett forskningsstipendium då detta potentiellt kan väga till er fördel!

För läkarstudenter:
Mary von Sydows samt Erik och Lily Philipsons stiftelser för sommarforskning. Stipendier på 20 000 kr (ingen skatt) för 8 veckors sommarforskning delas ut till 50 läkarstudenter. Sista ansökan brukar vara i mars/april. Läs senaste information här.

Göteborgs Läkaresällskaps ”Testa forskning”-stipendium. Ger dig 8000 kr/månad (ingen skatt) om du forskar heltid. Kan endast sökas av din handledare om denna är läkare och medlem i Göteborgs Läkaresällskap.

Sök till amanuensprogrammet. Nästa ansökan är hösten 2015 och drygt 10 nya platser annonseras varje år. En amanuenstjänst innefattar 10% forskning under terminerna och 100% under två månader på sommaren. Tjänsten är på 3 år eller tills examen.

För tandhygienist-, tandtekniker- och tandläkarstudenter:
Be din handledare söka om en plats till amanuensprogrammet. 6 platser finns och nya platser annonseras var 1-2 år. En amanuenstjänst innefattar 10% forskning under terminerna och 100% under två månader på sommaren. Tjänsten är på 2 år eller tills examen. Annonseringen sker bland annat genom Canvas, mail och anslag till berörda parter när ansökningstiden är inne.

För sjuksköterskestudenter:
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa har de senaste 2 åren sökt sammanlagt fyra forskningsamanuenstjänster, med en tjänst på 20% som fortlöper under 6 månader. Vanligtvis brukar tjänsterna börja under hösten i oktober månad. Tjänsten finns tillgänglig vid aktuella tillfällen på Göteborgsuniversitets anställda, och anslag för berörda parter.

Vad kan jag förvänta mig få göra i ett forskningsprojekt?

Det varierar mycket mellan vad man får göra som student. Bland annat vägs faktorer som tidigare erfarenhet och engagemang in i bedömningen av hur mycket ansvar en student får ta på sig. En student kan bli huvudansvarig i ett forskningsprojekt, medan en annan student kan få arbeta mer som forskningsassistent i ett annat projekt.

Hur ser arbetstiderna ut när man forskar?

Det varierar väldigt mycket, men generellt kan man säga att tiderna oftast är flexibla. Det är därför forskning fungerar så väl parallellt med studier.

Vad kan en student bidra med egentligen?

Detta beror helt på projekt och hur mycket tid som studenten lägger ner på projektet. Generellt kan man säga att det egentligen inte finns några begränsningar för vad en student kan åstadkomma, vilket är det fina med forskningen. En student kan komma på egna idéer, sätta upp sin egen projektplan, få fram resultat och skriva ihop sin egna forskningsartikel, självklart med hjälp av handledare och övriga labbmedlemmar. Det finns många studenter som publicerat under studietiden, men detta beror mycket på var i processen projektet ligger och hur mycket tid som lagts ner.

Jag har hittat en handledare och ett projekt, men jag är osäker. Vad ska jag tänka på?

Några saker att fundera över:

• Är du intresserad av området?
• Känner du dig trygg med din handledare?
• Har ni båda framfört era mål så att inga missförstånd finns?
• Har du jämfört med andra alternativ?

Om du fortfarande är osäker kan du be om att få testa på att forska, t.ex. genom att komma in några eftermiddagar när du är ledig och köra lite experiment för att se hur det känns.

Jag vill handleda en student – hur ska jag gå tillväga?

Du kan börja med att fylla i vår anmälan så att du hamnar i vår handledardatabas här. All information du fyller i kommer att publiceras i en nedladdningsbar fil som hittas på vår hemsida här. När du går med i handledardatabasen kan du förvänta dig att bli kontaktad av studenter och så kan ni bestämma möte för att gå vidare.

Du kan när som helst gå ur handledardatabasen, vilket vi faktiskt rekommenderar om du inte längre har några platser kvar för studenter, då vi försöker hålla vår databas uppdaterad med lediga handledare. Vill du någon gång uppdatera informationen i databasen kan du maila oss på sif@saks.gu.se eller helt enkelt fylla i anmälan igen så uppdaterar vi informationen åt er.

Jag har blivit kontaktad av en student som vill börja forska, men jag har inte ekonomiska resurser för att finansiera ett projekt. Vad finns det för alternativ?

Var god se svaret på frågan ”Hur kan jag finansiera min forskning?” under ”För studenter” på denna sida.

Vad är sommarforskning?

Sommarforskning innebär att du forskar på sommaren, oavsett dess form. Det är inte en kurs som du ska bli antagen till eller ett program som du ansöka till. Det är helt enkelt att du bedriver någon form av forskning under sommaren.

Generella tips och råd

Du behöver inte ha läst en viss termin eller vara extra duktig på ett specifikt ämne för att forska. Att forska innebär att vara i utvecklingsspetsen inom ett ämne. Då kommer du att behöva läsa in dig på ämnet oavsett om du har läst om det tidigare eller ej. Var inte rädd för att söka forskning inom nya områden!

I allmänhet letar inte handledaren efter hur mycket kunskap du har inom ett specifikt ämne. Det absolut viktigaste är att du visar ett intresse och är villig att lära dig.

Hur sommarforskar jag?

Det första steget är att hitta en handledare.

1. Det finns två tillvägagångssätt. Antingen går du efter vilka ämnen som du är intresserad av och finner handledare utifrån det eller så kontaktar du specifika handledare som du tror är bra. Här är förslag på hur du kan komma i kontakt med en handledare:

• På Sahlgrenska akademins hemsida kan du klicka dig vidare till forskargrupper där kontaktinformation ofta finns.
• På SiF:s handledarlista finns forskare som vill ta emot studenter.
• Det går jättebra att fråga föreläsare om de bedriver forskning och om möjlighet finns för dig att forska med dem under sommaren.

2. Förslag på hur du kontaktar en handledare: skicka mejl eller gå fram efter en föreläsning. Presentera dig kort och fråga helt enkelt om möjlighet för dig att forska med dem. Fråga till exempel om ni kan träffas på ett kort möte, förslagsvis där de kan visa sitt labb och sin arbetsplats.

3. När du och din handledare har kommit överens om att du ska sommarforska så är nästa steg att ni bestämmer en plan för sommaren: ska du ha ett eget projekt? Vad ska det innehålla? Ska du assistera någon i forskargruppen? Med vad? Vad ska du faktiskt göra? etc. För att söka stipendium så krävs ett färdigt projektförslag i ansökan.

4. Kom igång så snabbt som möjligt, gärna redan under terminstid! Vissa perioder kanske du kan komma förbi labbet flera eftermiddagar i veckan medan andra perioder så kanske det blir någon gång i månaden. Oavsett så är det bra att göra sig bekant med medarbetare, lokaler, arbetssätt, material, utrustning mm. redan under terminstid för att få ut så mycket som möjligt av sommaren.

Vad är rimligt för mig som student att göra?

Det varierar mycket mellan vad man får göra som student. Bland annat vägs faktorer som tidigare erfarenhet och engagemang in i bedömningen av hur mycket ansvar en student får ta på sig. En student kan bli huvudansvarig i ett forskningsprojekt, medan en annan student kan få arbeta mer som forskningsassistent i ett annat projekt. Prata med din handledare och kom överens gemensamt om vad ni båda tycker är rimligt. Forskningsarbete är fritt och det finns inga förutbestämda mallar.

Hur är arbetstiderna?

Arbetstiderna varierar beroende på typ av projekt och forskargruppens arbetstakt under sommaren. Generellt gäller ordinarie arbetstider, dvs. vardagar ca 6-8 timmar/dag. Ibland kan du även behöva jobba helgtid. Kom dock ihåg att du har rätt till ledighet! Prata med din handledare och kom gemensamt överens om hur mycket du förväntas jobba under sommaren. Forskning är flexibelt och lämpar sig således väl som bisyssla även under terminstid. Bra tips är att komma igång under vårterminen så att du är varm i kläderna till sommaren!

Finansiering

Det finns ett antal sätt att finansiera sin sommarforskning. Här följer några förslag:

• Klicka dig runt på SAKS hemsida och leta stipendier
• Klicka dig runt på GU:s hemsida och leta stipendier
• Fråga din forskargrupp om de har möjlighet att bidra ekonomiskt under sommaren
• Sök Jerringfondens fortbildningsstipendium
• Sök till amanuensprogram om du läser läkarprogrammet, tandhygienist-/ tandtekniker-/tandläkarprogrammet eller sjuksköterskeprogrammet.

För studerande på läkarprogrammet:

• Mary von Sydows samt Erik & Lily Philipsons sommarforskningsstipendium. Brukar utlysas i slutet på februari varje år. Håll koll på kårens hemsida.
• Göteborgs Läkaresällskap (GLS) forskarstipendium. Till för att låta studenter prova på forskning under en längre period.

Vi i SiF jobbar kontinuerligt för att alla studenter på Sahlgrenska akademin ska ha möjlighet att finansiera sin sommarforskning.

Är jag försäkrad när jag sommarforskar?

Det är avdelningen/sektionen du sommarforskar på som ansvarar för att teckna en separat försäkring till alla studenter som sommarforskar. De har rutin på detta så det brukar inte vara några problem. Du är alltså inte försäkrad till en början, men avdelningen/sektionen ska försäkra dig. Skulle det uppstå oklarheter kring försäkringen är det bäst att du vänder dig till just din sektion/avdelning.

För att börja forska är det första steget att kontakta en aktiv forskare. De institutioner som ansvarar för kurserna för de olika programmen vid Sahlgrenska Akademin bedriver också forskning som är relaterat till de ämnen de undervisar i. Här nedan har vi en lista på institutioner som kan vara relevant för dig som studerar vid Sahlgrenska Akademin. Det finns en kort beskrivning av de olika institutionerna samt en länk till institutionerna där du hittar olika avdelningar för forskning och under varje avdelning finns ett antal forskningsprojekt och de aktiva forskarna vid projekten. De olika institutionerna samt beskrivningar finns också att hitta på GU:s hemsida.

Sahlgrenska akademins institutioner

Biomedicin

Forskning: Grundläggande förståelse för kroppens celler – vad de består av, hur de fungerar, hur deras funktion styrs av arvsmassan och hur de samspelar med olika typer av mikroorganismer.

Institutionen ansvarar för kurser i följande program: Biomedicinsk analytiker, kurser i apotekar-, läkar- och tandläkarprogrammet.

Mer om forskningen + forskargrupper:
https://biomedicine.gu.se/forskning

Kliniska vetenskaper

Forskning: Om kvinnor och barns hälsa, öron-, näs- och halssjukdomar, cancerbehandling, urinvägarna, prostata och mag-tarmkanalen. Även inom områdena strålningsfysik, intensivvård, biomaterialvetenskap, kirurgi och gynekologi.

Institutionen ansvarar för kurser i följande program:: Kurser i sjukhusfysikerprogrammet och läkarprogrammet.

Mer om forskningen + forskargrupper:
https://clinsci.gu.se/Forskning+och+personal

Medicin

Forskning: Undersöker sjukvårdsmässigt viktiga frågeställningar i nära samarbete mellan kliniska och prekliniska forskare. Bland annat om de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, diabetes, fetma och reumatism. Också samhällsmedicin och folkhälsa, lungmedicin och allergologi samt gastrointestinal forskning.

Institutionen ansvarar för kurser i följande program:: Dietist, folkhälsovetenskap (kandidat och master), global hälsa, affärsskapande och entreprenörskap och utbildning för läkare med utländsk examen.

Mer om forskningen + forskargrupper:
https://medicine.gu.se/forskning
(Observera att du här hittar avdelningarna under fliken forskning)

Neurovetenskap och fysiologi

Forskning: Molekylär och cellbiologisk forskning, experimentella studier, klinisk forskning och epidemiologi. Bland annat om de psykiatriska och neurologiska folksjukdomarna, demenssjukdomar, de neuropsykiatriska funktionshindren och ögonsjukdomar.

Institutionen ansvarar för kurser i följande program: Apotekare, audionom, arbetsterapeut, fysioterapeut och logoped.

Mer om forskningen + forskargrupper:
https://neurophys.gu.se/forskning/forskargrupper

Odontologi

Forskning: En av världens främsta akademiska miljöer inom odontologisk forskning. Bland annat inom områdena vårdanalys, biomaterialforskning, inflammationsforskning, hårdvävnadsbiologi och odontologisk beteendevetenskap.

Institutionen ansvarar för kurser i följande program: Tandläkare, tandtekniker, tandhygienist, utbildning för tandläkare med utländsk examen.

Mer om forskningen + forskargrupper:
https://odontology.gu.se/forskning/Forskare

Vårdvetenskap och hälsa

Forskning: Om människans upplevelser och erfarenheter i samband med ohälsa, sjukdom och lidande. I relation till den biologiska kroppen och i relation till sociokulturella strukturer.

Institutionen ansvarar ansvarar i kurser för följande program: Sjuksköterska, barnmorska, röntgensjuksköterska och specialistsjuksköterska.

Mer om forskningen + forskargrupper:
https://caresci.gu.se/forskning

Naturvetenskapliga fakultetens institutioner:
Kemi och molekylärbiologi

Forskning: Institutionen för kemi och molekylärbiologi bedriver högkvalitativ forskning och utbildning inom tre huvudområden: biomolekylära vetenskaper, grundläggande kemiska vetenskaper och miljövetenskaper. Institutionen har flera avdelningar som inte är relevanta för alla, det får man ta eget beslut om när man browsar sidan.

Mer om forskningen + forskargrupper:
https://cmb.gu.se/forskning/vara-forskare

Här har vi sammanställt olika stipendier som går att söka. Listan uppdateras kontinuerligt så vissa datum kan komma att variera. Vi uppskattar alla tips vi kan få om stipendier! 

Stipendielistan